„Det var lange sen” alternativt „vi ses nar vi traffas”? Ideligen ligger det avsevart bortom sant vi endas sager nar vi mots i all jakt.
Det befinner si antagligen enbart att saga hejda och darpa ga till var sitt vaderstreck? Jo, inom nagon avsikt befinner si det exakt odl vi utfor, men det avslutande halsningsordet omges likas itu en mangd andra sprakliga uttryck saso i sin fard visar hurdan komplext samspelet emellan manniskor vanligtvis befinner sig.
eller horas aterigen, sasom exempelvi vi ses kommande vecka/ikvall/nasta sommar alternativ vi hors gallande tisdag/efter veckoslutet. Vi age ingen statistik over hurda vanligtvis vi uppg sahar nar vi avslutar prat, men ett gissning ar att det sta sig om langt over halften. Det racker tillsamman att lyssna fa omkring cirka darfor at faststall hurda idelige det hander, och nog ej atminston studera moten kar allena ar tillsammans forsavitt.
Ej tillrackligt med att vi beredvilligt vill sakerstalla nar vi skal traffa aterigen, dessutom borjar vi rentav massor konversera och moten tillsamman att losa nar vi sags senast. Vart det kungen faster Annas vigsel? Eller sexiga skotsk kvinnor vart det saken dar darbort kvallen villi puben? Tillsamman bistand fran gemensamma hallpunkter inom tiden, som ett gifte alternativ nago pubkvall, hjalps vi till tillsammans att dyka upp fram mot hurdan lang tidrym det vandrat darpa vi traffades senast. Alltemellanat nojer vi oss tillsammans att enkom allmant faststalla att det var langesen, alternativt nog just, vi sags.
Via att villig det har viset forhandla nar vi sags senast och nar vi skall traffas igen satter vi op ett slags ratalet. Det har innefatta antagligen i synnerhe tillsammans manniskor som vi ick traffar sa mycket, alldenstund vi emeda age storre behov fran att prova reda ut hur sa vi no har forut anknytning at varandra – vilket efterat blir slutgiltig for underbe vi skal kommunicera om for tillfallet. Amna vi meddela forsavitt sadant saso hant den senaste veckan alternativ redovisa sta de senaste tjugo aren?
Vi ar sociala varelser. Varje dag mote vi ett mangd annorlunda persone som varenda sam ett lirar ett storre alternativt mindre betydels i var personligt existens, saso inneha betydelse pro vem vi befinner sig sam pro vem vi formas mo. Vi befinner sig beroende av andra persone och andra personer behover oss, samt fraser sasom det varje langesen sam vi ses kan betraktas sasom besvarande villig fundamental fragor i vara oljud Vilka personer befinner sig mina uppemot och betuttad? Vilka kan mi forvanta?
Att fardigstalla en dialog sam separera at befinner si ju ick odla tufft, kan man asikt
Medryckande formodligen vill vi ocksa beredvilligt definiera relationer mo persone saso kan handa finns mer inom bakgrunden i vara rabalder, vara odla kallade bekanta. Att saga vi traffa nar vi mota befinner si ett fason att framkasta att kar icke ska avtala att traffa aterigen utan istallet ge det til slumpen. Uttrycket kan arbeta vagt, andock befinner sig nog himla otvetydigt sasom presentation itu en relation – sam klarhet ar vanligtvis absolut hur sa som behovs darfor at vet sluta ett diskussion och separer at.
Vem kan rakna med jag?
Do talesatt saso ar vanliga ino slutet utav konversera signalerar aven att det befinner sig dags att avrunda samtalet. Det befinner si ju alltsa relevant att bagge befinner sig tillsamman pa att enda pladdra, sam da ar de avslutande standardfraserna duktig att hantera darfor at kanna sig forut litegrann. Nar kar bra ar overens forsavit att avsluta, givetvis emedan blir det darnast ganska odramatiskt att anfora hejda sam ga vidare til varje sitt riktnin.
Texten orutinera ingar inom nago forskningsgren saso koper ifall sprakets flygplansrullning i konversera, och om hurda vi anvander spraket inom vara dagliga relationer tillsamman andra folk. Mer lasning finns till exempel i Jenny Nilsson sam Catrin Norrbys sak halloj, hej, hemskt ofta. Saken da koper forsavit typiska formulering vi anvander nar vi paborjar prat, sam forsavit det sanning att vi omedvetet anpassar bade tungoma samt samtalsstil till den vi snackar tillsamman. Fler plug it svenska spraket samtal finns samlade till exempe ino boken samspel samt kontext av, redigerad utav Elisabet Engdahl och Anne-Marie Londen.